söndag, maj 20, 2012

Riesling Smaragd Dürnsteiner Kellerberg 2005 (F. X. Pichler), Chateau Gruaud-Larose 1996, Barolo ”Bric dël Fiasc” 1998 (Scavino)


Riesling Smaragd Dürnsteiner Kellerberg 2005 (F. X. Pichler)
En flaska jag fick av en god gammal vän som tidvis bott i Österrike, tror inte den har förekommit i Sverige.
Doften är alldeles bedårande med mängder av aromer från sent skördad Riesling, tropisk frukt som ananas, persika, lätt flintig stenighet men ingen direkt petroleumton, väldigt fin blommighet av vita blommor. Insmickrande.

Smaken är rejält krämig/fet/oljig. Även här ger den sena skörden sin typiska karaktär, smaken är bra men inte alls enastående, jag saknar en del stringens och fräschör. Det blir mest oljigt och smakrikt, gott givetvis, men ändå. Den lyfter en del med luft, okomplicerat gott men jag hade nog väntat mig lite mer. Jag gillar nog Pichler mest när det gäller Grüner.

Chateau Gruaud-Larose 1996
Plockar jag en flaska i ett så ypperligt drickfönster som den förra flaskan av det här så drar jag mig inte för att dra den sista rätt snart.

Inser direkt att denna inte håller samma klass. Det osar ur den här också men mer av brett än supertät frukt som den förra gjorde. Om den förra var helt enastående så är den här bara väldigt bra, man ska inte klaga, kanske mer som man borde vänta sig, tyvärr. Stall som sagt, skeppsvrak som luftas bort, en hel del fin frukt, tobak, grafit och sedvanliga mogna bordeauxaromer. Men, inte alls det där astronomiska klippet jag hade hoppats på.

Fin balanserad smak med dova lite brettiga aromer, viol, blyertspenna, kaffe och mörk frukt. Väldigt bra och gott men inte stort. Men en fin uppvisning i klassisk Bordeaux. Helt drickfärdigt.


Barolo ”Bric dël Fiasc” 1998 (Scavino)
Bredvid Gruddan har denna klart mer inställsam frukt, den moderna touchen är rätt uppenbar även om faten har gått in helt ok. Löjligt mycket mint, bortsett den röda nebbifrukten så slår det in en hel del mer dova toner av choklad, kaffe och trä som följer med husstilen. Inte en Barolo för Bourgognefantaster. Mer kraft än subtil sirlighet. Om något så är det lite imponerande hur ung den framstår, den här kan ligga i lätt ett decennium till.

Smaken är riktigt bra med tät frukt i sötfruktig stil för en nebbi, mycket mint som sagt och mockachoklad, men var är nyponblommorna? Gott vin men för pris etc inte så hiskeligt intressant, blir inte så berörd som man borde av den här nivån av vin. Hellre Serraboella till min samling, men väldigt kul att få en chans att testa en med ålder.

Vilken trevlig kväll, tre viner som teoretiskt borde leverera på topp men som alla på sitt sätt underpresterar. Men den påtvingade fotbollstävlingen på TV var ju osedvanligt bra, till och med för mig som avskyr att titta på sport.

Inga kommentarer: