Chablis 1:er Cru
”Montmains” 2000 (Brocard)
Den förra Brocardflaskan
från 2000 var rätt trött. Den här är trevligt nog helt intakt
utan oxidativa inslag.
Finstämd kritig doft med
mycket tertiära drag av smör, honung och en nötig känsla som
imiterar fattoner. Slimmat och mineraldominerat, väldigt bra.
Läskande och mineraligt
även i munnen med fiktiva fattoner av smör och fudge, gråpäron,
grape och limeskal. Perfekt mogen Chablis av hög klass, tyvärr
sista flaskan.
Chateau Monbousquet
1995
Dunderfet, ”in your
face” doft av mullig frukt, mjölkchoklad, läder och mocka.
Väldigt komplext och bra. Jag gissar på modern Saint Emilion från
98 eller 00, visar sig vara 95.
Insmickrande smak med
mängder av kraft utan att det känns obalanserat som Bolgherikopian
Destieux 2001 jag drack för ett tag sedan. Det här är solklart en
genuin Bordeuax, fast med tydligt modernt drag. Perse lyckas
verkligen göra fruktdrivna viner som funkar även för en
traditionalist som jag. Enormt bra vin med kraft och djup, den här
var visst bland de bästa flaskorna hittills.
Clos du Marquis 1998
Leoville Las Cases
sidovin, inte andravin, har jag inte varit så värst förtjust i
tidigare. Senaste gången underpresterade den rejält.
Klassisk stålig doft som
känns rätt sluten och lite stum med den här flaskan har iaf de
rätta attributen och dragen av bättre bordeuax. Bra men inte
anmärkningsvärt. Blir bättre med luft men lyfter aldrig riktigt.
Möjligtvis kan längre lagring göra susen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar