tisdag, januari 06, 2009

Gran Veigadares 2000, La Calma 2004, El Rocallís 1998


Gran Veigadares 2000
Det här inte bara den helt överlägset bästa Albarinho jag druckit utan ett av de bästa vita viner jag drack förra året, och det säger fan i mig mycket. Första sniffen sa mig riktigt, riktigt fin mogen vit bourgogne. Allt fanns där, perfekt ek, rostade nötter, mjuk utvecklad fruktighet, smör, mandel, en helt enormt fin doft, mineral, allt!
Smaken satt som en smäck med perfekt balans, fina syror, balanserad ek, tät och samtidigt helt balanserad frukt utan kvalmighet eller brister, ett vin man bara kan älska. Hur kan en Albarinho vara så här bra? Det mest störande är att jag har druckit det tidigare utan se dess storhet, på Berasategui i San Sebastian för tre år sedan. Men då var det å andra sidan lite yngre. Dessutom visar det här vinet att Albarinhos visst kan åldras. E utnämnde det här som topp tre någonsin bland vita viner, det säger en del. Helt överjävligt bra vin och det visar att viner ska provas blint för att få en rättvis chans, hur många av oss hade prisat det här så högt om vi hade vetat vad det varit. Priset? Ca 60€ i Spanien, världens dyraste Albarinho! Alltså inte deras enklare Albarinho utan deras toppcuvée, mycket svårfunnen, tack S!

La Calma 2004. Det här var mer modest. Jag och E prickade druvan men jag kände inte igen själva vinet, jag brukar uppleva det som mer syrastrukturerat, men bra var det. 100% Chenin Blanc från Katalonien, alltid mer eller mindre ett väldans bra vin. I Spanien kan man plocka upp det för en överkomlig peng, inte här. Tät fin doft, mycket CB-typiska nyanser som ull, bivax, honungpastiller och lite mer mogen gul fruktighet. Inte lika bra som andra årgångar jag provat. Även detta drack vi för första gången på Martin Barasetegui, hmmm, ett mönster.

El Rocallis 1998.
Efter att jag insåg att det var La Calma som dök upp snabbkylde jag en magnumflaska El Rocallis 1998. Det här är ett vin av samma producent som La Calma (Can Refols des Caus) gjort av 100 % Incroccio Manzoni, en obskyr Italiensk druva.
Mognadsnyanser som väl mogna äpplen blandas med honungspastiller, bivax, kryddor, kokta päron, gula plommon och en integrerad fatton. Intressant och gott, syran har lagts sig och vinet är mjukt och lättdrucket, inget stort vin men mycket kul och intressant. Priset på La Calma och El Rocallis är helt snurrigt i Sverige, 459 kr jämfört med ca 22-23 € i Spanien, dessa är köpta i Spanien.

Man kan lugnt slå fast att alla dessa viner inte är några vanliga spanska vita dussinviner, mycket annorlunda och bland de bästa vita viner som går att hitta i Spanien.

1 kommentar:

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.