onsdag, september 24, 2008

Comte de Champagne 1995

För ett par veckor sedan hade jag runt 20 minuter att döda i väntan på en buss i Nice. Runt hörnet låg en kombinerad vinaffär/vinbar, mest lokalbefolkning, lite skönt dammig men med ett oväntat bra vinutbud. Ena hörnet användes för deras Champagner och där fanns de flesta stora som Dompan, Cristal, Dom de Ruinart, Salon, Louise, Krug m.f., samt min favoritlyxcuvée: Comte de Champagne. Det är i sig inte konstigt men den årgång de hade var enligt skyltningen 1995, inte den aktuella i Sverige, 1998. Jag mindes 1995’an som en av de bästa Champagner jag provat. Vid förfrågan trodde det manliga biträdet att det nog stod fel, det var en annan årgång. Men stegen kom fram för att rota fram flaskan bland hyllorna och visst fanns det en flaska 1995 kvar. Lite oroande var att temperaturen inte var optimal med tanke på att den nog legat där ett tag. Priset var som det var då den släpptes, alltså bra pris om den inte var skadad, jag chansade och köpte den.

Med tanke på värmen kändes det inte som någon bra idé att spara den då den kunde falla ihop än mer. En dryg vecka efter hemkomst fick den ackompanjera löjrom + vänner. Det var med viss nervositet med tanke på flaskans tillstånd jag vred ur korken och hällde upp en testklunk.


Doften från Comte de Champagne 1995 är som ett knytnävsslag. Den djupaste och kraftigaste doft jag upplevt från en Champagne, som trögflytande olja i skepnad av ett vin. En helt perfekt flaska!
Den har en doft man kan sitta och lukta på i timmar. Den liknar mycket en Grand Cru Bourgogne, Le Montrachet, Chevalier-Montrachet eller liknande, fast med bubblor, och bättre än alla sådana viner jag provat. Ostronskal, nougat, sherry, honung, brioche, blommor, kaffe, blodgrapefrukt, mineral och sten, lager på lager av tät frukt och en fin rostad smörighet som ska i en riktigt bra och typisk Blanc de Blanc.
Det är nästan man väntar sig att smaken ska bli övermäktig, att syran har fallit ihop, men inte alls. Trots en enormt kompakt smak lyckas den kännas helt fräsch och balanserad, syran är helt intakt med lime och apelsinskal. Enormt lång, doften kommer igen i smaken med utvecklade nougattoner, ingefära, lime etc. Ett helt överdjävligt bra vin och det bästa vinet inte bara i år utan längre tillbaka än så, det här går in på topp-femlistan någonsin. Undrar när jag får dricka ett vin av den här kalibern igen, nästa Comte de Champagne kanske?

4 kommentarer:

Vintresserad sa...

Låter ju helt fenomenalt gott! Hittade Comtes de Champagne 1998 på BS för 1050 SEK / 2100 SEK magnum. Det är många sekiner... är det värt pengarna?

Frankofilen sa...

Nu skall man nog inte fråga mig om champagne och prisvärdhet, men vi drack 1998:an på Matthias Dahlgren i början på sommaren. God, javisst, men inte alldeles uppseendeväckande. Skall jag ge mig ut på den tunna poängisen så hamnar vi runt 92. Och utifrån min plånbok och smaklökar är det förstås väldigt klen utväxling för en tusenlapp...

Korkdragaren sa...

Jag är helt med på 98'an, den håller inte alls samma kvalitet som 95'an (92p låter rimligt), och den behöver mer tid. Om tre år tror jag nog att även den kommer vara grym om än inte på samma stratosfäriska nivå.
Men prisvärdhetsmässigt... tja, vi delade den på fem så det kändes helt ok.
Samtidigt, en Chevalier-Montrachet 2005, Domaine Leflaive av liknande kvalitet utan bubblor kostar 726 € på 1855.com (maxantal 34 st ?!?).

Frankofilen sa...

Visst är det så, samtidigt som det inte är svårt att hitta Chablis eller riesling som i mitt tycke levererar lika mycket för 1/3 av priset. Det är förstås individuellt.

Men skulle jag lägga en tusenlapp på en flaska Champagne skulle jag efter att ha smakat nog välja något annat än just 98:an.